Bordsklocka från tidigt 1800-tal med idealiserade symboler för den globala handeln. Troligen importerad från Frankrike med svenskt urverk. Visas i vår kommande basutställning om livet i Norden under 500 år, öppnar för dig 2024.

När Susanne Eriksson år 1997 skrev om framtiden till Nordiska museet såg hon framför sig studier, arbete och familjeliv. Bara några år senare insjuknade hon i cancer. Och överlevde. »Det är bra att man inte vet något i förväg. Jag har ett liv nummer två.« säger hon nu. Mycket av det hon trodde om sin framtid under 1990-talet har slagit in. Nu bor hon åter igen i skogen, fyra mil från Norsjö, i barndomshemmet. Hon har ett jobb hon trivs med. Hon är förälder. Hon har vänner och mängder av intressen. »Jag tror att folk i alla tider har varit lite rädda för framtiden och ojar sig för att det bara ska bli sämre. Men hur det än ligger till så måste man ju ha någon slags framtidstro och göra det bästa av den eftersom vi existerar just nu.«   🔮Hur vill och tror du att Sverige, Norden och världen ser ut i framtiden? Klicka på länken i vår profil för att delta i Nordiska museets insamling »Vår framtid«. Dina svar blir ett viktigt tidsdokument och sparas i museets arkiv för framtida generationer. Foto: Privat

Östen, Signe, mamma Amanda med lille Sune, Henny och en grannflicka sitter uppradade på farstubron framför sitt hem i Parrakka, Kiruna. Det är slutet av 1920-talet och många familjer lever fortfarande som småjordbrukare på landsbygden. Barnen hjälper till en hel del med hushållsarbetet och att sköta gårdens djur. Östen har redan börjat skolan men hans hjälp behövs också i arbetet på gården. På 1920-talet gick de flesta barn sex år i skola innan de började arbeta. Ett fåtal som hade ekonomiska förutsättningar studerade vidare på läroverk eller flickskolor. Foto: Okänd/ Nordiska museet

Drömklänningen som legat bortglömd i en resväska visas upp av curator @susannastromquist och konservator Marie Schön. Diorklänningen är det senaste tillskottet i utställningen »Nordens Paris« som pågår t.o.m. 1 oktober 2023. → Läs mer om utställningen och förköp biljett via länk i bio.

De unga skogsarbetarna Erik Fogel och Oskar Ljungberg fångade på bild under ett arbetspass någon gång vid 1900-talets början. De har med sig timmersvansen, en modernitet från Amerika, och yxan, som var universalredskapet vid avverkning. Skogen har genom tiderna gett människor virke, bränsle, mat, foder till djuren och försett de viktiga bergs- och glasbruken med kol. Under 1800-talets andra hälft kom det storskaliga skogsbruket i gång med sågverk som anlades längs norrlandskusten. Hit kom många värmlänningar med kunskap om det moderna skogsbruket som de lärt sig av norrmännen. Stora områden avverkades och hotade till slut de norrländska barrskogarna. Det ledde till att en lag om återplantering efter avverkning infördes 1903. Foto: Georg Renström/ Nordiska museet

I bondesamhället ansågs övernaturliga krafter vara extra aktiva under midsommarnatten. Se folktrons bästa tips för att ta tillvara midsommarens magi.

Isländsk högtidsdräkt med silverbroderier som visas i utställningen »Arktis – medan isen smälter«. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

Mannen framför företagets stämpelklocka, är han på väg att börja dagen eller stämplar han ut och kan gå hem? Året är 1981 och han är anställd på ett försäkringsbolag. Många minns fortfarande känslan av hur stämpelkortet vibrerar till i handen när tiden präglas in på kortet, och hur man otåligt stod framför stämpelklockan och inväntade att klockan skulle slå om. Varje minut räknades! I slutet av 1980-talet deltar Ingegerd, född 1929, i en av Nordiska museets insamlingar. Hon ska snart gå i pension och ser tillbaka på ett långt arbetsliv som kontorsanställd. »Stämpelklockorna har sedan mitten av femtitalet kontrollerat min tillvaro och det kommer bli skönt att slippa dem.« Den mekaniska stämpelklockan gör entré i slutet av 1800-talet och många av oss har den fortfarande i vår arbetsdag, även om stämpelkorten ersatts med appar och digital incheckning. Ett obestridligt bevis på utfört arbete eller kontroll av arbetaren? Eller kanske både och? Foto: Birgit Brånvall/ Nordiska museet

En 150 år gammal linneskjorta som kunde ha varit senaste mode idag. Visas i vår kommande basutställning om livet i Norden från 1500-talet fram till idag, öppnar för dig 2024.

En kvinna tar upp vatten för att dricka från trefaldighetskällan i Lövmarken, Söderbärke i Dalarna på trefaldighetsafton 13 juni 1908. Under denna dag fanns en tradition att besöka heliga källor som rann åt norr. Källdrickning var ett sätt att använda trefaldighetsaftonens magiska krafter för att får hälsa, skåda sin tillkommande eller se in i det fördolda. Norr uppfattades som det ondas hem och dit kunde sjukdom skickas med det rinnande vattnet. Källorna smyckades med löv och ofta offrades mynt i källan som tack. Heliga källor förekommer över hela Norden och har tidigare med stor sannolikhet funnits i utkanten av de flesta byar. Foto: Okänd; A C Hultgren/ Nordiska museet

Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs 1523 och blev den förste regenten över ett självständigt Sverige efter Kalmarunionens upplösning. I vår stora hall står en sex meter hög staty av Gustav Vasa. Statyn är skapad av Carl och Olga Milles och är en påminnelse om att Nordiska museets samlingar har sin startpunkt i 1500-talet. Idag är 6 juni Sveriges nationaldag och firas till minne av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Idéen om den svenska nationaldagen kom till i början av 1890-talet, med inspiration från Norge och Danmark, som hade sina nationaldagar den 17 maj respektive den 5 juni. Den 6 juni var en inofficiell nationaldag fram till 1916, då den instiftades som svenska flaggans dag. Först 1983 blev dagen officiellt Sveriges nationaldag och 2005 en officiell helgdag. 📺🎺 Som en del av dagens nationaldagsfirande bjuder kung Carl XVI Gustaf in representanter för Sverige till en mottagning i museets stora hall. Kvällen avslutas med tapto framför museets entré som också direktsänds i SVT. 🎟️ Den 24 oktober släpper vi biljetterna till museets största utställningssatsning någonsin om människan i Norden från 1500-talet fram till idag. Öppnar för dig i början av 2024.

Tack Zlatan för en lysande karriär, du finns i våra samlingar! ⚽️ 🏆 Fotbollskortet med Zlatan representerande klubben Internazionale (Inter) Milano skänktes till museet 2008 av Oguzhan (född 1996) med en förhoppning om att museet ska minnas hur bra spelarna var. Idag, 15 år senare, vet vi ännu mer om Zlatans unika plats i fotbollshistorien. Vi är helt säkra på att även framtidens forskare kommer minnas honom. Fotbollskortet finns att se i den dubbelt prisbelönta utställningen Tidsvalvet.