Ekotsverigesradio's Instagram Audience Analytics and Demographics

@ekotsverigesradio

Sweden

Sveriges Radios Nyhetsredaktion - Ekot đŸ“»
eko▓▓▓▓▓@sverigesradio.se
+46▓▓▓▓▓00
Sweden
25–34

Business Category

Publishers

StarNgage Profile

Free Promotion Count

0

Paid Campaign Count

0

Get Our Influencer Rate Card Today!

A brand new way for you to compare the rates of influencers across the world.

Learn More

PROFILE OVERVIEW OF EKOTSVERIGESRADIO

51.0% of ekotsverigesradio's followers are female and 49.0% are male. Average engagement rate on the posts is around 0.50%. The average number of likes per post is 101 and the average number of comments is 5.

Ekotsverigesradio loves posting about Design, Interior Design.

Check ekotsverigesradio's audience demography. This analytics report shows ekotsverigesradio's audience demographic percentage for key statistic like number of followers, average engagement rate, topic of interests, top-5 countries, core gender and so forth.

Followers
20,999
Avg Likes
101
Avg Comments
5
Posts
5,091
Global Rank
1,510,665
Country Rank
4,647
Category Rank
1,727

GENDER OF ENGAGERS FOR EKOTSVERIGESRADIO

Female
51.0 %
Male
49.0 %

AUDIENCE INTERESTS OF EKOTSVERIGESRADIO

  • Photography 43.78 %
  • Travel & Tourism 42.90 %
  • Art & Design 40.97 %
  • Technology & Science 38.67 %
  • Beauty & Fashion 35.59 %
  • Fitness & Yoga 34.62 %
  • Healthy Lifestyle 34.26 %
  • Restaurants, Food & Grocery 34.26 %
  • Music 33.83 %
  • Sports 32.96 %
  • Business & Careers 31.68 %
  • Home & Garden 30.63 %

RECENT POSTS

3 0

Kan vi bli bĂ€ttre pĂ„ att tyda varningssignaler frĂ„n vulkaner och pĂ„ det sĂ€ttet rĂ€dda mĂ€nniskoliv? Ja, det menar ett forskarteam som studerat data frĂ„n vulkanön Anak Krakatau. đŸ”č I december förra Ă„ret ledde vulkanisk aktivitet till att en stor del av den indonesiska ön kollapsade ner i havet, vilket skapade en flodvĂ„g som dödade runt 430 mĂ€nniskor. đŸ”č Enligt studien fanns det flera mindre tecken som tydde pĂ„ att nĂ„got var pĂ„ vĂ€g att hĂ€nda. đŸ”č Redan i januari 2018 kunde man mĂ€ta en tydlig instabilitet pĂ„ den 320 meter höga vulkanön, samtidigt som den seismiska aktiviteten och antalet mindre vulkanutbrott ökade nĂ„gra mĂ„nader före katastrofen. đŸ”č Valentin Troll Ă€r professor i geologi vid Uppsala universitet och en av medförfattarna till studien. đŸ”č Han menar att det handlar om att förbĂ€ttra kunskapen om hur olika signaler tillsammans visar att lĂ€get Ă€r akut, för att pĂ„ det sĂ€ttet identifiera vilka vulkaner som innebĂ€r en tydlig risk, och övervaka dessa noga för att hinna varna mĂ€nniskor i god tid. đŸ”č Studien publiceras nu i tidskriften Nature Communications. đŸ”č Text: @vetenskapsradion Foto: GFZ

71 0

Nu stĂ„r det klart att en ny spelfilm om Pippi LĂ„ngstrump Ă€r pĂ„ gĂ„ng, rapporterar Kulturnytt i P1. đŸ”č – Vi Ă€r sĂ€kra pĂ„ att vi har hittat ett team som kan förstĂ„ och uppskatta Pippi LĂ„ngstrumps fulla vĂ€rde och utveckla en film som kan fĂ„nga bĂ„de lekfullheten och tyngden i min mormors verk, sĂ€ger Nils Nyman, Astrid Lindgrens barnbarn och vd för Astrid Lindgren Film i ett pressmeddelande. đŸ”č Produktionen om vĂ€rldens starkaste flicka Ă€r i ett vĂ€ldigt tidigt skede, men bestĂ€mt Ă€r att Astrid Lindgren Company tillsammans med bolagen Studiocanal och Heyday Films kommer att producera Pippi-filmen. đŸ”č Studiocanal, ligger bland annat bakom produktionerna "Tinker Tailor Soldier Spy" och "Paddington"-filmerna, och kĂ€nda filmer frĂ„n Hayday Ă€r "Gravity", "Once upon a time in Hollywood" och "Harry Potter". đŸ”č Text: Kulturnytt i P1 Foto: Foto: SF / SVT/TT NyhetsbyrĂ„n

91 12

I söndags hittade Charlotte Willman sin katt Zlatan utanför huset i GrĂ€smark och insĂ„g att nĂ„got hade hĂ€nt. VeterinĂ€ren fann senare att nĂ„gon hade skjutit mot Zlatan, som hade runt 100 kulhagel i sin kropp. đŸ”č Nyheten om Zlatan, som NWT och VF var först med att berĂ€tta, berör mĂ„nga. Efter att Charlotte Willman berĂ€ttade om Zlatans skada pĂ„ sin Facebooksida har inlĂ€gget delats nĂ€stan 8 000 gĂ„nger och drygt 3 000 har kommenterat hĂ€ndelsen. đŸ”č – Först var det svĂ„rt att ta in eftersom han stod upp och levde. NĂ€r veterinĂ€ren rakade av pĂ€lsen upptĂ€ckte de att halva katten var full i hĂ„l. De fick ut tio hagelkulor, men pĂ„ röntgen sĂ„g de 100 hagel, sĂ€ger Charlotte Willman till P4 VĂ€rmland. đŸ”č HĂ€ndelsen Ă€r polisanmĂ€ld. đŸ”č Zlatan lever men Ă€r illa dĂ€ran och vill varken Ă€ta eller dricka idag. đŸ”č Text: P4 VĂ€rmland Foto: Charlotte Willman

109 24

Den ryske presidenten Vladimir Putin kallade i dag Greta Thunberg för en ”illa informerad tonĂ„ring som har manipulerats att stĂ€lla orealistiska krav” under det mycket kĂ€nda tal hon höll i FN. đŸ”č – NĂ€r nĂ„gon anvĂ€nder barn och tonĂ„ringar för deras eget intresse Ă€r det bara vĂ€rt att fördömas, sade Vladimir Putin i dag pĂ„ en konferens i Moskva. đŸ”č Putin talade om Greta Thunberg och hennes i dag vĂ€rldsberömda tal i FN. Han beskrev henne som en illa informerad tonĂ„ring och sa att hon manipulerats att stĂ€lla orealistiska krav i det tal hon höll i FN förra mĂ„naden. đŸ”č Greta Thunberg har inte varit nĂ„gon kĂ€nd personlighet i Ryssland fram till det hĂ€r, men det har förĂ€ndrats bara den senaste veckan. I statskontrollerad tv i helgen uppmĂ€rksammades hon ocksĂ„ av den kĂ€nda och mycket PutinvĂ€nliga journalisten Dmitrij Kiseljov. đŸ”č Han beskrev henne som ett sjukt barn som kom till FN för att skrĂ€mma vĂ€rlden för en apokalyps – men att hon egentligen Ă€r skrĂ€md till döds sjĂ€lv. đŸ”č – Hennes rĂ€dsla förstĂ€rks av hennes diagnos, som Ă€r Aspergers, sa Kiseljov och beskrev det som en sjukdom som gör att man förlorar förmĂ„gan till sjĂ€lvkritiskt tĂ€nkande. đŸ”č Greta Thunberg beskrevs av Kiseljov som nĂ„got av en handelsresande i skrĂ€ck som reser runt och trĂ€ffar kĂ€ndisar som Barack Obama och PĂ„ven, men att det handlar om en kommersiell show, budskapet Ă€r kort och upprepas hela tiden. đŸ”č – Det rĂ€cker för att göra hela företaget ganska lönsamt, sade Kiseljov och antydde att det hela handlade om att vuxna runt Greta ville tjĂ€na pengar pĂ„ Thunbergs namn. đŸ”č Att Vladimir Putin nu gĂ„r ut och offentligt kritiserar Greta Thunberg ser pĂ„ det sĂ€ttet inte ut att vara en slump utan följer samma retoriska fĂ„ra som i statskontrollerad tv. đŸ”č Text: Jesper Lindau Foto: Pontus Lundahl/TT och Alexander Zemlianichenko/AP/TT

39 5

Satsningen pĂ„ höghastighetstĂ„g fĂ„r ett allt svagare stöd i riksdagen. Nu föreslĂ„r Ă€ven Kristdemokraternas partistyrelse sitt riksting, som hĂ„lls nĂ€sta mĂ„nad, att sĂ€ga nej till en sĂ„dan investering. đŸ”č – Partistyrelsen har ju föreslagit rikstinget att sĂ€ga nej till det hĂ€r, och det Ă€r ekonomiskt grundat framför allt utifrĂ„n att nya höghastighetsbanor skulle riskera att trĂ€nga undan andra nödvĂ€ndiga investeringar. Vi kan ocksĂ„ konstatera att det finns stora ovissheter om den hĂ€r investeringen, bĂ„de klimatmĂ€ssiga och samhĂ€llsekonomiska, sĂ€ger KD:s partisekreterare Peter Kullgren. đŸ”č Inför riksdagsvalet 2018 var samtliga partier, utom Moderaterna och Sverigedemokraterna, positiva till att investera i höghastighetstĂ„g. NĂ„got som skulle kosta cirka 200 miljarder kronor. Men nu har tvĂ„ partier svĂ€ngt. đŸ”č Liberalernas ledare, Nyamko Sabuni meddelade i förra veckan att partiet bara gav fortsatt stöd till projektet om Ă€ven Moderaterna stĂ€ller sig bakom, vilket de inte gör. Nu har alltsĂ„ Ă€ven KD svĂ€ngt. đŸ”č Om regeringen Ă€ndĂ„ vĂ€ljer att lĂ€gga fram förslaget i riksdagen sĂ„ kan det gĂ„ igenom med bara ett mandats övervikt. Vilka andra investeringar som skulle riskera att utebli om man satsar pĂ„ höghastighetstĂ„g vill Peter Kullgren inte uttala sig om. đŸ”č – Jag vill inte gĂ„ igenom enskilda infrastrukturprojekt och det Ă€r inte min sak att göra heller. Men vi kan ju konstatera att vi har behov av infrastrukturinvesteringar och att just höghastighetsinvesteringen Ă€r oerhört dyr. Oavsett finansieringsmodell sĂ„ kommer det att trycka undan andra viktiga investeringar. đŸ”č Text: Birgitta Johansson Foto: AP/TT

40 0

För att motverka pĂ„tryckningar pĂ„ vittnen och brottsoffer föreslĂ„r Brottsförebyggande rĂ„det att vittnesmĂ„l som lĂ€mnas tidigt i en brottsutredning ska fĂ„ större bevisvĂ€rde i domstolen. Detta skulle kunna ske genom att videoförhör med brottsoffer och vittnen spelas upp i rĂ€tten. đŸ”č Metoden som Brottsförebyggande rĂ„det föreslĂ„r i sin utredning till regeringen, liknar tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet som idag anvĂ€nds nĂ€r ett barn Ă€r brottsoffer eller vittne. đŸ”č DĂ„ hĂ„lls ett videoförhör med barnet som sedan spelas upp i rĂ€ttssalen under huvudförhandling. đŸ”č De inspelade förhören sker enligt vissa bestĂ€mmelser för att garantera rĂ€ttssĂ€kerheten, till exempel fĂ„r försvarsadvokater alltid ta del av dokumentationen innan en rĂ€ttegĂ„ng börjar, för att kunna komplettera med eventuella egna frĂ„gor till barnet. đŸ”č Brottsförebyggande rĂ„det har pĂ„ regeringens uppdrag studerat övergrepp i rĂ€ttssak och sĂ„ kallad tystnadskultur – att personer som bevittnat eller utsatts för brott skrĂ€ms till tystnad under rĂ€ttsprocessen. đŸ”č Och den typ av videoförhör som hĂ„lls med barn skulle kunna anvĂ€ndas för fler – och vuxna – brottsoffer, enligt BrĂ„. đŸ”č Ola Sjöstrand, chefsĂ„klagare i Malmö, ser inga problem med det ur ett rĂ€tts-sĂ€kerhetsperspektiv. đŸ”č – Jag tycker nog att om man spelar upp sĂ„dana hĂ€r videofilmer frĂ„n förhör dĂ€r man kanske fĂ„tt ha med sig en advokat vid det tillfĂ€llet att det inte ska spela nĂ„gon roll för rĂ€ttssĂ€kerheten utan snarare att man fĂ„r en mer fair trial och att man belyser mĂ„let frĂ„n sin rĂ€tta belysning, helt enkelt, sĂ€ger Ola Sjöstrand. đŸ”č Enligt BrĂ„ Ă€r det svĂ„rt att uppskatta hur omfattande det Ă€r med pĂ„tryckningar och tystnadskultur under rĂ€ttsprocessen. Men myndigheten har bett landets nĂ€rmare 1000 Ă„klagare under fyra veckor notera nĂ€r de stött pĂ„ problematiken i sina utredningar. Johanna Skinnari, utredare vid BrĂ„. đŸ”č – De Ă„klagare som jobbar med mĂ€ngdĂ€renden dom skriver att pĂ„tryckningar inte Ă€r sĂ„ vanligt i mina Ă€renden, medan Ă„klagare som har relationsvĂ„ld, gĂ€ngrelaterad brottslighet, grova brott, de menar att det hĂ€r förekommer regelbundet i undersökningarna, sĂ€ger Johanna Skinnari. đŸ”č Text: Simon AndrĂ©n Foto: Berit Roald/TT

79 1

Vad hĂ€nder i en ung fĂ„gels hjĂ€rna nĂ€r den lĂ€r sig sjunga av sina förĂ€ldrar? Det har amerikanska forskare studerat. đŸ”č Om du Ă€r en liten zebrafinkunge sĂ„ lĂ€r du dig av din pappa att sjunga pĂ„ ett sĂ€tt. Men Ă€r du en mĂ„sfinkunge, sĂ„ lĂ€r du att sjunga pĂ„ ett annat sĂ€tt. đŸ”č Hur det hĂ€r gĂ„r till i hjĂ€rnan ville amerikanska forskarna ta reda pĂ„. Med hjĂ€lp av elektroder i unga fĂ„glars hjĂ€rnor sĂ„ hittade de den hjĂ€rnkrets som kan urskilja och avkoda alla de smĂ„ egenheter i förĂ€ldrarnas sĂ„ng, som gör att den lĂ„ter som den gör. đŸ”č Det hĂ€r sker i nĂ„got som heter primĂ€ra hörselkortex visade det sig, och som samverkar med den del av den unga fĂ„gelhjĂ€rnan som styr den egna sĂ„ngen, sĂ„ att den blir rĂ€tt. đŸ”č Men vad hĂ€nder om man tar Ă€gg frĂ„n en zebrafink och lĂ€gger dem i boet hos ett par mĂ„sfinkar, sĂ„ att ungarna fĂ„r vĂ€xa upp med den sĂ„ngen? đŸ”č Enligt forskarnas analyser sĂ„ har zebrafinkungen i huvudsak plockat upp sĂ„ngen frĂ„n mĂ„sfinkarna, som den fĂ„tt till förĂ€ldrar. Det trots att de biologiska zebrafinkförĂ€ldrarna fanns och kvittrade i samma rum under uppvĂ€xten, men en bit bort. đŸ”č I fĂ„gelhjĂ€rnan kunde forskarna se hur det bildas permanenta strukturer, som Ă€r specialiserade pĂ„ att urskilja just de karaktĂ€ristiska detaljerna i förĂ€ldrarnas sĂ„ng. đŸ”č De amerikanska forskarna skriver i sin artikel att liknande processer kan förklara varför de sprĂ„kspecifika ljud vi mĂ€nniskor hör som mycket smĂ„, kan pĂ„verka vĂ„r sprĂ„kförstĂ„else som vuxna. đŸ”č Och det kan finnas sĂ„dana paralleller sĂ€ger Francisco Lacerda, fonetiker vid Stockholms Universitet, som kan göra den hĂ€r studien nyttig eftersom: đŸ”č – Vi kan naturligtvis inte sĂ€tta elektroder hos barn för att studera det, sĂ€ger han. đŸ”č Men vĂ„rt mĂ€nskliga tal Ă€r oerhört mycket mer avancerat och informationstĂ€tt Ă€n fĂ„glarnas sĂ„ng, fortsĂ€tter han. đŸ”č Det som fĂ„glarna behöver hela sin uppvĂ€xttid till att lĂ€ra in, motsvarar det som ett spĂ€dbarn gör pĂ„ nĂ„gra mĂ„nader, sĂ€ger Francisco Lacerda. đŸ”č – SprĂ„ket Ă€r i princip obegrĂ€nsat, sĂ„ det Ă€r ganska stor skillnad mellan mĂ€nskligt sprĂ„k och fĂ„gelsĂ„ngen. đŸ”č Text: Björn GunĂ©r, @vetenskapsradion Foto: NORA LOREK / TT

75 3

Drygt 200 sĂ„ kallade mĂ„lvaktsbolag har satts i konkurs sedan början pĂ„ fjolĂ„ret. Det i en samordnad aktion mellan flera olika myndigheter. đŸ”č Stefan Lundberg Ă€r chefsĂ„klagare vid Ekobrottsmyndigheten. đŸ”č – Vi undersöker vilka som har restförda skatteskulder. Sedan ser vi till att det lĂ€mnas in en konkursansökan sĂ„ att bolaget gĂ„r i konkurs. Effekten blir dĂ„ i bĂ€sta fall att vi avbryter en pĂ„gĂ„ende brottslighet eller förhindrar en kommande brottslighet. đŸ”č MĂ„lvaktsbolag – ett under Ă„rtionden vĂ€xande gissel för nĂ€ringslivet, privatpersoner och staten. DĂ„ genom att personer, med eller utan deras vetskap utses till att ta pĂ„ sig ett juridiskt ansvar för brottslig verksamhet. Som luras till eller fĂ„r betalt för att vĂ€ljas in i styrelser i bolag som exempelvis skickar ut bluffakturor, Ă€gnar sig Ă„t skattebedrĂ€gerier eller köper upp andra bolag och tömmer dem pĂ„ resurser. đŸ”č MĂ„lvaktsverksamheten kostar Ă„rligen samhĂ€llet mycket stora pengar, sĂ€ger Anders Björkenheim som Ă€r konsult och som expert pĂ„ bolag som brottsverktyg gĂ„tt igenom hundratals förfalskade Ă„rsbokslut dĂ€r mĂ„lvakter Ă€r legio. đŸ”č – Det Ă€r mĂ„ngmiljardbelopp, bĂ„de som skattepengar och för nĂ€ringslivet. NĂ€r man gĂ„r in och tittar pĂ„ ett bolag som har drabbats exempelvis av kreditbedrĂ€gerier med förfalskat Ă„rsbokslut, sĂ„ bĂ€rs den stora förlustbördan av nĂ€ringslivet, inte av staten. SĂ„ att nĂ€ringslivet inte skriker mer om det hĂ€r det förvĂ„nar mig oerhört mycket. đŸ”č Den nu samordnade insatsen med bland andra Ekobrottsmyndigheten, polisen, Skatteverket och Bolagsverket mot just mĂ„lvaktsbolagen startade som ett projekt i fjol men har nu permanentats. Och dryga 200 stoppade mĂ„lvaktsbolag kanske kan lĂ„ta mycket, men sett i perspektiv och med tanke pĂ„ mörkertalet behövs helt andra insatser framöver sĂ€ger Stefan Lundberg. đŸ”č – Landet översköljs ju med ekonomiska brott och bara för att nĂ€mna nĂ„gra siffror: under 2018 var det över en kvarts miljon bedrĂ€gerier och 10 000 anmĂ€lda ekobrott. DĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ mycket mörkertal sĂ„ det Ă€r Ă€nnu fler i praktiken. SĂ„ det Ă€r en flod av ekobrott som sköljer över oss. đŸ”č Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

103 6

I Australien testas nu artificiell intelligens för att upptĂ€cka krokodiler. đŸ”č Det Ă€r bland annat tekniska universitetet i Sydney som har tagit fram tekniken. đŸ”č Det handlar om att man pĂ„ drönare fĂ€ster bland annat en kamera som live-sĂ€nder nĂ€r drönaren flyger över vattnet. AI-tekniken hjĂ€lper till att identifiera och varna för misstĂ€nkta krokodiler. Enligt forskarna kan AI:n göra detta mycket bĂ€ttre Ă€n det mĂ€nskliga ögat, och deras förhoppning Ă€r att tekniken framöver kan anvĂ€ndas för att skydda badande mĂ€nniskor. đŸ”č Text: Vetenskapsradion. Foto: Jacquelyn Martin/TT.

529 0

Svenske Armand ”Mondo” Duplantis tog VM-silver under den dramatiska stavfinalen i friidrotts-VM i Doha, Qatar vid 21.20 pĂ„ tisdagskvĂ€llen svensk tid. đŸ”č "Han Ă€r utomjordisk ju", sade Radiosportens Alexander Lundholm nĂ€r Duplantis klarade 5,97 m. đŸ”č Amerikanske Sam Kendricks kopplade guldrepet dĂ„ han klarade 5,92 i första försöket medan Duplantis klarade i tredje försöket. BĂ„da hopparna rev sedan sina första tvĂ„ hopp pĂ„ nĂ€sta höjd, 5,97, men eftersom Duplantis hoppade först satte han press pĂ„ Kendricks nĂ€r han klarade 5,97 i tredje försöket. đŸ”č Om Kendricks hade rivit sitt sista försök pĂ„ höjden sĂ„ hade guldet gĂ„tt till Sverige. Men Kendricks klarade ocksĂ„ och behöll dĂ€rmed ledningen upp pĂ„ nĂ€sta höjd 6,02 m. đŸ”č Den höjden har Duplantis inte klarat tidigare i Ă„r, och det gick inte nu heller. Trots tre bra försök blev det tre rivningar och Duplantis fick nöja sig med silvret, hans första VM-medalj. đŸ”č Detta innebĂ€r att Sverige har tagit tvĂ„ medaljer hittills under mĂ€sterskapen och gör sitt bĂ€sta friidrotts-VM sedan Helsingfors 2005. PĂ„ mĂ„ndagen tog Daniel StĂ„hl guld i diskusfinalen. đŸ”č Text: Radiosporten. Foto: David J. Phillip/TT.

289 16

Under tisdagen fick barn vid en fritidsgĂ„rd och förskola i TallnĂ€s i TimrĂ„ kommun en ovĂ€ntad överraskning. đŸ”č Barnen började ropa och peka. Utanför stod en jĂ€ttestor Ă€lg. Plötsligt hoppade den in genom fönstret pĂ„ förskolan, berĂ€ttar fritidsledare Ann Ögren för P4 VĂ€sternorrland. đŸ”č – Den blir jĂ€ttestressad och springer, plötsligt hoppar den in genom ett fönster, dĂ€r barn och personal fanns, och genom rummet och ut genom ett fönster pĂ„ andra sidan. đŸ”č Förskolebarnen var i rummet nĂ€r Ă€lgen hoppade in. đŸ”č – Det hela var över pĂ„ 30 sekunder, kvar fanns tvĂ„ krossade fönster och en hel del förvĂ„nade barn. đŸ”č – Det var tur ingen gjorde sig illa, sĂ€ger Ann. đŸ”č Text: @p4vasternorrland Foto: Christina Cardegren/Privat.

104 0

Ett gigantiskt isberg har brutit sig loss i ett av de största shelf-isomrĂ„dena i Antarktis. Isberget tĂ€cker en yta pĂ„ mer Ă€n 1 600 kvadratkilometer, och kan stĂ€lla till problem för sjöfarten, sĂ€ger Anna WĂ„hlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet. đŸ”č – Det Ă€r som att det Ă€r en bit land som Ă€r ute och flyter pĂ„ havet. Kör man in i det sĂ„ Ă€r det som att krocka med en bergvĂ€gg, sĂ€ger Anna WĂ„hlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, och som forskar om isberg. đŸ”č Ett isberg pĂ„ över 1 600 kvadratkilometer har brutits loss, eller kalvats som det ocksĂ„ heter, frĂ„n ett shelf-isomrĂ„de i östra Antarktis. Shelf-is Ă€r del av glaciĂ€ris som pressats ut i havet. Enligt amerikanska forskare Ă€r det det största isberg som har lossnat i omrĂ„det pĂ„ över 50 Ă„r. Det berĂ€knas vĂ€ga 315 miljarder ton, och Ă€r över 200 meter tjockt. đŸ”č Att isberg kalvar i omrĂ„det Ă€r inte ovanligt, men storleken sticker ut. đŸ”č – Det Ă€r inget konstigt, varje Ă„r kommer det mĂ„nga isberg frĂ„n denna isshelf. Det som Ă€r ovanligt Ă€r att det var ett sĂ„ vĂ€ldigt stort isberg nu i Ă„r, sĂ€ger Anna WĂ„hlin. đŸ”č Men att det Ă€r stort betyder inte att kalvningen kan kopplas till klimatförĂ€ndringar. Oroande blir det först om takten ökar. đŸ”č Och det kan ta flera Ă„r innan det smĂ€lter. Tills dess följer forskare isbergets fĂ€rd med hjĂ€lp av satellit. đŸ”č Text: Philip Ramqvist, Ekot Foto: Copernicus Press.

PEOPLE ALSO VIEWED

Looking for the next influencer in Sweden to work with?
Have you considered to work with the following influencers?

7.3K
104 / post
0.90 %
Sweden Hair & Beauty, Fashion, Health & Fitness, DIY & Crafts
1.1K
98 / post
11.50 %
Sweden Health & Fitness, Cooking, Food & Drink
1.9K
88 / post
5.60 %
Sweden Fashion, Design, Celebrities
38.3K
-
-
Sweden
1.6K
136 / post
9.70 %
Sweden Animals & Pets, Design
2.1K
87 / post
1.30 %
Sweden Art
22.3K
-
1.40 %
Sweden Design, Interior Design
19.6K
863 / post
0.60 %
Sweden Fashion, Lifestyle, Modeling, Nature & Outdoors, Travel, Photography
10.6K
-
1.30 %
Sweden Fashion, Lifestyle
55.9K
-
2.50 %
Sweden Design, Interior Design, Fitness
5.5K
-
1.80 %
Sweden Design, Interior Design, Fashion
2.1K
27 / post
1.60 %
Sweden Health & Fitness, Cooking
78.6K
-
3.90 %
Sweden Design, Interior Design
5.1K
162 / post
4.00 %
Sweden Celebrities
9.7K
-
1.50 %
Sweden Design, Interior Design